Började dagen all alone på salongen. Lyssnade spänt efter konstiga ljud från ovanvåningen men nä, inget spöke ville ge sig till känna för mig...
Hade annons i Ystads Allehanda idag. En liten knallrosa historia.
Jag behövde inte vänta länge förrän Fru T ringde. Hon går iofs regelbundet men hade väl fått en liten påminnelse att det var dags när den rosa lilla rutan i tidningen blinkade till henne.
Strax därefter ringde Sara. Hon har också gått till mig förr men nu är det nog ett år sen sist. Hon käkar upp sina fingrar (jag vet, det låter groteskt, som hon liksom har nån form av kannibalsyndrom, men det är på nåt sätt att istället för att bita på naglarna så biter hon på huden runt naglarna) och när hon har byggda naglar låter hon huden va ifred. Så nu satt hon där med sin fina mage i vädret och blev tjusig om händerna. När sen hennes mage blir mindre och där istället ligger ett litet knyte i en vagn kommer jag förmodligen vilja att hon fyller på sina naglar... tja, en gång i veckan kanske...
Det där med vad en annons kan ge, tycker jag är sjukt svårt att mäta. För den lilla människan som jag iallafall.
Jag brukar fråga nya kunder hur de hittat mig och oftast är det mun-mot-munmetoden. Nöjda kunder ger nya kunder helt enkelt. Men att satsa på någon annons iallafall känns som ett smart drag när man vill visa att man är igång igen. Vi får se vad det kan ge. Del 2 kommer va införd på lördag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar